Uppstart av nödreningsverk för fekalt slam i Imvepi, Uganda

Denna artikel beskriver driftsättningen av en pilotanläggning för behandling av fekalt slam i flyktingbosättningen Imvepi, Uganda. Anläggningen består av gallerrens och sedimenteringstank, en satsvis biologisk reaktor (SBR) för växelvis aerob och anaerob behandling, vilka har utvärderats i denna studie, samt efterbehandling med sandfilter och klorering. Även möjligheter att anpassa systemets SBR till ett krisscenario i ett kallt klimat undersöktes.

Flera utmaningar uppstod under driftsättningen i Imvepi, såsom dålig sedimentering av slam, högt pH och ansamling av nitrit och nitrat. Genom att tillsätta kalk förbättrades sedimenteringen före behandling i SBR:en och polymertillsats förbättrade sedimenteringen i SBR:en. Genom att fylla på med nytt, fekalt slam strax före sedimenteringsfasen underlättades denitrifikationen, vilket indikerar att andelen bionedbrytbart organiskt material var låg och troligen inte representativ för färskt slam. Detta skulle vara fallet i en krissituation. Stabil behandling uppnåddes inte under de första 1,5 månaderna av anläggningens drift, men näringsämnen och organiskt material minskade i SBR:en. En teoretisk anpassning för ett kallt klimat baserad på ett svenskt scenario (färskt, fekalt slam, en intern SBR-temperatur på 12°C samt strikta krav på kväverening) skulle kräva mer än 16 gånger den SBR-volym som användes i Uganda.

Denna studie visar att nödreningsverket med SBR-teknik har potential att användas både i tropiska och kalla klimat om det anpassas till lokala förhållanden, företrädesvis med färskt fekalt slam och åtföljs av kritiska driftkontroller. Detta kräver dock vidare anpassning för att säkerställa en tillförlitlig insats vid en humanitär kris, d.v.s. att reningen är stabil och att det fekala slammet renas till önskad nivå. Läs hela artikeln här.